Nu behöver vi receptet på lantbruksbarnens uppfostran!
Den mest hektiska såddperioden för Tumes kunder ligger återigen bakom oss. År efter år är det en stressig tid för hela organisationen, men samtidigt en tacksam sådan. Vi på Tume lever enligt våra värderingar med våra kunder När man använder en maskin händer det ibland något, och när det händer är det bråttom. Kunden får under inga omständigheter hamna i knipa, och än en gång kan jag stolt konstatera att personalen på Tume skötte saker och ting med heder i våras. Vår eftermarknadsföring fungerar bra och kunderna är mycket nöjda! Lite ödmjukhet är dock på sin plats, för man kan alltid göra saker och ting bättre. Vi har än en gång en lista med saker som vi måste förbättra! Jag anser att kontinuerlig utveckling är vårt ansvar och samtidigt också vår skyldighet gentemot våra kunder! Ingen har någonsin tagit fram en perfekt maskin.
Medan jag funderade på vad jag skulle skriva kom jag in på djupare tankar. Jag hajade till när jag insåg hur lite man allmänt sett talar om ansvar och skyldigheter. Jag tycker att man numera hellre vill lyfta fram olika rättigheter och friheter, som naturligtvis är extremt viktiga även de. Vad beror detta då på? Är det så att dagens sociala medier och vår ständiga närvaro genom mobilen sätter press på en del människor och speciellt på unga att ”alltid måste ha något som är värt att publicera”? Jag gissar att det också är en stor anledning till de växande problemen med depression och ångest. Man vill lindra problemet genom att lyfta fram friheter och rättigheter och att alla har rätt att vara som de är. Tanken är ju bra och så måste det naturligtvis vara, men jag följer oroligt hur detta tankesätt driver oss på en social nivå. Numera är man snabb på att upplysa och instruera andra om att vi måste göra si eller så bl.a. när det gäller klimatuppvärmningen. Tiraderna motiveras visserligen med ansvar och skyldighet att synliggöra problemet, men samtidigt lyfts rättighet och frihet fram i de egna handlingarna. De som är snabba på att ge andra råd bor kanske själva i ett stenkolsuppvärmt hus eller besöker en utländsk snabbmatskedja i smyg för att äta utländsk skräpmat, så länge någon annan sköter sina skogar på rätt sätt enligt dem. Det är alltså inte lika viktigt att kritisera sina egna handlingar. Om man sedan påpekar det i offentliga diskussioner får de ångest och ekorrhjulet är igång. Detta börjar dessvärre bli allt vanligare.
Jag törs påstå att barn som växt upp på en lantgård har ganska så mycket mindre av sådana problem! Vad beror det då på att de i regel klarar sig bra i livet? Jag har ofta hört sägas att barn som växt upp på en lantgård är bra arbetare. De är ofta bra på att ta initiativ och har lättare att förstå hur deras handlingar påverkar saker och ting. Jag tror att den största anledningen är att de har fått hjälpa till i hemmet redan från ung ålder. Man har alltså gett dem ansvar och skyldigheter! De respekterar naturen och har lärt sig att leva tillsammans med den trots motgångar. Dagens dataförbindelser innebär att de har tillgång till samma information som alla andra och de är inte längre isolerade. Dessa människor kommer att vara guld värda för samhället i framtiden, då det kommer att födas ännu färre barn på lantgårdar. På något sätt måste det där bondförnuftet även spridas till andra!
Som far till två barn som närmar sig tonåren märker jag att jag ofta rannsakar mig själv just när det gäller utmaningarna med uppfostran. Vilken förälder skulle inte vilja lyfta fram sina barns friheter och rättigheter? Förhoppningsvis kommer lika många ihåg att berätta att vi alla även har ansvar och skyldigheter för att trygga en säker och trygg uppfostringsmiljö. Det handlar inte bara om till exempel läro- och värnplikt, utan om vårt dagliga liv och hur vi klarar oss i livet för att få till exempel mat på bordet. Vi har till syvende och sist huvudansvaret för oss själva, och jag tycker att detta ansvar är vår skyldighet! Naturligtvis behöver man inte bära detta ansvar på egen hand, utan det har man närstående och vänner eller, som i arbetsvärlden, arbetskamrater till! På något sätt tror jag att det sammanfattar det som lantbruksbarn lär sig av sig själv! Jag anser att det receptet bör delas med ännu fler för att få samhället att fungera bättre! Vad tycker ni?
Juli är semestermånaden för oss på Tume. Det går fortfarande att träffa oss på olika evenemang, men på fabriken har man i regel välförtjänt semester. Man kan fira semestern till exempel genom att grilla ansvarsfullt odlad finsk mat. Det är inte en skyldighet, men var och en har frihet och rättighet att göra det😊
Jag vill önska våra kunder, vår personal och våra samarbetspartner en njutningsfull midsommar och en härlig sommar!
Jorma Lähetkangas
Verkställande direktör, Tume-Agri Oy
Medan jag funderade på vad jag skulle skriva kom jag in på djupare tankar. Jag hajade till när jag insåg hur lite man allmänt sett talar om ansvar och skyldigheter. Jag tycker att man numera hellre vill lyfta fram olika rättigheter och friheter, som naturligtvis är extremt viktiga även de. Vad beror detta då på? Är det så att dagens sociala medier och vår ständiga närvaro genom mobilen sätter press på en del människor och speciellt på unga att ”alltid måste ha något som är värt att publicera”? Jag gissar att det också är en stor anledning till de växande problemen med depression och ångest. Man vill lindra problemet genom att lyfta fram friheter och rättigheter och att alla har rätt att vara som de är. Tanken är ju bra och så måste det naturligtvis vara, men jag följer oroligt hur detta tankesätt driver oss på en social nivå. Numera är man snabb på att upplysa och instruera andra om att vi måste göra si eller så bl.a. när det gäller klimatuppvärmningen. Tiraderna motiveras visserligen med ansvar och skyldighet att synliggöra problemet, men samtidigt lyfts rättighet och frihet fram i de egna handlingarna. De som är snabba på att ge andra råd bor kanske själva i ett stenkolsuppvärmt hus eller besöker en utländsk snabbmatskedja i smyg för att äta utländsk skräpmat, så länge någon annan sköter sina skogar på rätt sätt enligt dem. Det är alltså inte lika viktigt att kritisera sina egna handlingar. Om man sedan påpekar det i offentliga diskussioner får de ångest och ekorrhjulet är igång. Detta börjar dessvärre bli allt vanligare.
Jag törs påstå att barn som växt upp på en lantgård har ganska så mycket mindre av sådana problem! Vad beror det då på att de i regel klarar sig bra i livet? Jag har ofta hört sägas att barn som växt upp på en lantgård är bra arbetare. De är ofta bra på att ta initiativ och har lättare att förstå hur deras handlingar påverkar saker och ting. Jag tror att den största anledningen är att de har fått hjälpa till i hemmet redan från ung ålder. Man har alltså gett dem ansvar och skyldigheter! De respekterar naturen och har lärt sig att leva tillsammans med den trots motgångar. Dagens dataförbindelser innebär att de har tillgång till samma information som alla andra och de är inte längre isolerade. Dessa människor kommer att vara guld värda för samhället i framtiden, då det kommer att födas ännu färre barn på lantgårdar. På något sätt måste det där bondförnuftet även spridas till andra!
Som far till två barn som närmar sig tonåren märker jag att jag ofta rannsakar mig själv just när det gäller utmaningarna med uppfostran. Vilken förälder skulle inte vilja lyfta fram sina barns friheter och rättigheter? Förhoppningsvis kommer lika många ihåg att berätta att vi alla även har ansvar och skyldigheter för att trygga en säker och trygg uppfostringsmiljö. Det handlar inte bara om till exempel läro- och värnplikt, utan om vårt dagliga liv och hur vi klarar oss i livet för att få till exempel mat på bordet. Vi har till syvende och sist huvudansvaret för oss själva, och jag tycker att detta ansvar är vår skyldighet! Naturligtvis behöver man inte bära detta ansvar på egen hand, utan det har man närstående och vänner eller, som i arbetsvärlden, arbetskamrater till! På något sätt tror jag att det sammanfattar det som lantbruksbarn lär sig av sig själv! Jag anser att det receptet bör delas med ännu fler för att få samhället att fungera bättre! Vad tycker ni?
Juli är semestermånaden för oss på Tume. Det går fortfarande att träffa oss på olika evenemang, men på fabriken har man i regel välförtjänt semester. Man kan fira semestern till exempel genom att grilla ansvarsfullt odlad finsk mat. Det är inte en skyldighet, men var och en har frihet och rättighet att göra det😊
Jag vill önska våra kunder, vår personal och våra samarbetspartner en njutningsfull midsommar och en härlig sommar!
Jorma Lähetkangas
Verkställande direktör, Tume-Agri Oy
